Begreppen ombyggnation och renovering används ofta som om man skulle kunna ändra plats på dem. I praktiken beskriver de dock två olika typer av byggåtgärder med både tekniska, juridiska och ekonomiska skillnader och konsekvenser. För att planera ett projekt korrekt; oavsett om det gäller en villa, flerbostadsfastighet eller offentlig byggnad. Ja, då är det viktigt att förstå var gränsen går mellan att bygga om och att renovera.
Definition och grundläggande skillnad
Renovering innebär att återställa något befintligt till gott skick. Åtgärderna syftar till att reparera, underhålla eller förnya material, ytskikt och installationer utan att ändra byggnadens ursprungliga konstruktion eller funktion.
Exempel är att byta köksinredning, slipa golv, måla om fasaden eller uppgradera el- och VVS-system inom befintliga dragningar.
Ombyggnation innebär däremot att man förändrar byggnadens konstruktion, planlösning eller användning. Här handlar det om att flytta väggar, nya öppningar, ändra takstolar, bygga till ett våningsplan eller göra om en lokal till bostad.
Den tekniska och juridiska skillnaden ligger i att om man gör en ombyggnation, då förändrar man byggnadens struktur eller funktion – inte bara dess skick.
Definitioner enligt Plan- och bygglagen
I Plan- och bygglagen (PBL) används begreppet ombyggnad för åtgärder som innebär att byggnaden förändras så väsentligt att den delvis eller helt kan betraktas som ny. Lagen ställer i sådana fall krav på att byggnaden efter ombyggnaden ska uppfylla gällande tekniska egenskapskrav i Boverkets byggregler (BBR), så långt det är skäligt.
Renovering räknas normalt som underhåll och omfattas inte av samma krav, så länge byggnadens bärande delar, brandtekniska skydd och användningsområde inte påverkas. Vid en renovering är utgångspunkten att byggnaden bevarar sina ursprungliga tekniska och funktionella egenskaper.
Exempel:
Att byta ut fönster mot nya av samma typ är en renovering.
Att förstora fönsteröppningarna eller byta till en helt annan konstruktion är en ombyggnation, eftersom det påverkar byggnadens klimatskal och bärighet. Klimatskal är den delen av konstruktionen som avgränsar inomhusmiljön mot utomhusklimatet.
Skillnader i utförande
Renovering innebär att byggnaden återställs inom befintliga konstruktioner. Arbetet omfattar utbyte av material, reparation av skador och uppdatering av installationer, men utan att påverka bärande delar.
Ombyggnation, däremot, förändrar byggnadens konstruktion eller funktion. Det kan kräva ingrepp i stomme, grund eller takkonstruktion och medför ofta behov av projektering, konstruktionsritningar och ibland bygglov eller tekniskt samråd
Renoveringsprojekt handlar därmed främst om underhåll och förnyelse, medan ombyggnadsprojekt styrs av krav på lastberäkningar, fuktskydd, ventilation och brandsäkerhet enligt gällande byggregler.
Ekonomiska och praktiska konsekvenser
Gränsdragningen har betydelse för både planering och kostnadsberäkning.
Renovering är normalt förutsägbar och begränsad i omfattning. Den påverkar sällan byggnadens godkännanden eller kräver omfattande myndighetskontakt.
Ombyggnation medför ofta behov av bygglov eller anmälan till byggnadsnämnden, särskilt om den påverkar planlösning, bärande delar eller installationer med betydelse för säkerhet och energiprestanda.
En korrekt klassificering påverkar också försäkringsskyddet och möjligheten till ROT-avdrag. Vissa försäkringsbolag och bidragsgivare kräver att åtgärden anges som ombyggnation om konstruktionen ändras, även om projektet till stor del liknar en renovering.
Exempel på vad som är renovering och ombyggnation
Följande exempel visar var gränsen mellan renovering och ombyggnation ofta går i praktiken:
- Byte av köksskåp = renovering
En inre underhållsåtgärd utan påverkan på byggnadens konstruktion eller installationer.
- Flytt av kök till annan del av huset = ombyggnation
Innebär ändrad planlösning samt flytt av vatten, avlopp och ventilation, vilket påverkar byggnadens funktion och tekniska system.
- Ytskiktsrenovering av badrum = renovering
Så länge tätskiktet inte bryts eller byts ut betraktas åtgärden som renovering av ytskikt.
- Rivning av vägg för att skapa större badrum = ombyggnation
Påverkar planlösningen och kan beröra bärande delar; kräver normalt anmälan och ibland bygglov.
- Fasadbyte med samma material = renovering
Ses som underhåll enligt PBL, förutsatt att material, utseende och konstruktion bibehålls.
- Fasadbyte med ny konstruktion, till exempel tilläggsisolering och putsning = ombyggnation
Förändrar byggnadens klimatskal och energiprestanda och omfattas därmed av gällande tekniska egenskapskrav i BBR.
För att summera
Skillnaden mellan ombyggnation och renovering handlar inte om omfattningen i kronor eller arbetstid, utan om byggnadens förändringsgrad. Renovering återställer. ombyggnation förändrar. För att uppfylla lagkrav, undvika ångest och byggsanktionsavgifter krävs det att man identifierar vilken typ av åtgärd projektet faktiskt innebär.
Att dra en tydlig gräns mellan begreppen är viktigt, både för projektering, kostnadsstyrning och myndighetsdialog.